De Handikappades Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Reumatikerförbundet, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade, Synskadades Riksförbund

Miljödepartementet

103 33 Stockholm

Yttrande över

Förslag till ny plan- och bygglag samt förslag till ändring i anläggningslagen (M2009/2171/R)

Bygg klokt är ett samarbete mellan sju handikapporganisationer som representerar personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Tillsammans har förbunden ca 170 000 enskilda medlemmar. Bygg klokt verkar för förbättrad tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö i enlighet med bygglagstiftningens tillämpningsområde. Arbetet baseras på medlemmarnas samlade erfarenheter av att i vardagen leva med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. För flertalet av medlemmarna i Bygg klokts medlemsförbund är den byggda miljöns tillgänglighet och användbarhet en förutsättning för självständighet och delaktighet i samhällslivet.

Bygg klokts utgångspunkter är att gällande lagstiftningen skall tillämpas, lagstiftningen behöver förbättras på flera områden, produktutveckling behövs och att mainstreaming i enlighet med nationella handlingsplanen för handikappolitiken krävs för att en välfungerande helhet, ett samhälle för alla, skall åstadkommas. Byggsektorn, d v s myndigheter, byggherrar, konsulter och andra professionella har det fulla ansvaret för att lagstiftningen följs på bästa sätt. Bygg klokt menar också att bristande tillgänglighet är diskriminerande och skall omfattas av diskrimineringslagstiftningen.

Bygg klokt väljer att yttra sig över rubricerat förslag, trots det bristfälliga underlaget. Flera för oss centrala förändringar har inte föregåtts av någon utredning eller annan hantering vilken vi haft insyn i eller på annat sätt möjlighet att ta ställning till. Avsaknaden av konsekvensbeskrivning försvårar dessutom för oss att bedöma de föreslagna förändringarna.

Tidigare ställningstaganden

Utredningar som berört tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt funktionsförmåga, vars förslag finns inarbetade i förslaget till ny plan- och bygglag har Bygg klokt tidigare yttrat sig över. Ståndpunkterna är fortfarande aktuella och i de berörda frågorna hänvisar vi till dessa yttranden, vilka bifogas.

1 Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77)

2 Tydligare bestämmelser om enkelt avhjälpta hinder (Boverket december 2007)

3 Bygg – helt enkelt (SOU 2008:68)

4 Certifieringsregler för fristående sakkunniga kontrollanter tillgänglighet (remissversion 2008-09-22)

Diskriminering

FN:s konvention om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning ratificerades vid årsskiftet. Konventionen förutsätter en diskrimineringslagstiftning enligt vilken bristande tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö utgör diskriminering. Den nya sammanhållna diskrimineringslagstiftningen som också gäller från årsskiftet omfattar emellertid inte tillgänglighet och användbarhet, istället bereds ärendet på Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Bygg klokt har yttrat sig över utredningen om implementering av FN-konventionen (Ds 2008:23) och i olika sammanhang tagit upp frågan om otillgänglighet som diskriminering. En debattartikel bifogas.

5 Bristande tillgänglighet är diskriminerande! (Bygg klokt 2008-02-27)

Bygg klokt menar att det är oacceptabelt att inte arbetet med FN-konventionen, diskrimineringslagstiftningen och plan- och bygglagen samordnats så att bristande tillgänglighet och användbarhet snarast kan hanteras som diskriminering såsom konventionen kräver.

Enkelt avhjälpta hinder

Förslaget till ny PBL innehåller två för Bygg klokt centrala förändringar. Det ena är att flytta tillbaka kraven på tillgänglighet och användbarhet till plan- och bygglagen från byggnadsverkslagen. Detta har Bygg klokt tidigare ställt sig positivt till. Det andra, att flytta kravet på att enkelt avhjälpta hinder skall åtgärdas från PBL till förordningsnivå, har vi inte haft möjlighet att ta ställning till förrän det nu presenteras i förslaget till ny PBL. Vi saknar både beskrivning av de överväganden som föregått förslaget och konsekvensbeskrivning. Inte heller Boverket och Handisam har kunnat hjälpa oss att bedöma innebörden av förslaget då de tydligen inte varit involverade i den bakomliggande processen.

Lagtext skall inte vara detaljstyrande och förordningar är lättare att ändra än lagar, är några förklaringar till flyttningen av kravet på att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Den aktuella lagtexten är inte detaljstyrande. Bygg klokt menar att föreskrifterna till stor del är bra och att de framförallt bidrar till att tydligöra åtgärder som måste vidtagas för att åstadkomma tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Bygg klokt har tidigare yttrat sig över Boverkets förslag till ändringar vad gäller enkelt avhjälpta hinder (2).

Målsättningen för den nationella handikappolitiken är att enkelt avhjälpta hinder skall vara åtgärdade till 2010. En vanlig missuppfattning är emellertid att år 2010 skall man vara färdig, d v s då skall alla hinder vara åtgärdade och kravet upphöra att gälla. Det har tagit många år för kommuner och andra att komma igång med ändringsarbetet. Boverkets undersökningar visar att allt fler kommuner och fastighetsägare känner till lagstiftningen. Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt länsstyrelserna står i startgroparna för en omfattande informationskampanj. Bygg klokt har mellan 2005 och 2009 genomfört ett arvsfondsprojekt som syftat till att sprida kunskap om lagstiftningen och på så sätt initiera lokalt arbete med enkelt avhjälpta hinder. Totalt har vi nått medlemmar och andra aktörer i 120 kommuner. Bygg klokt kan intyga att de allra, allra flesta enkelt avhjälpta hindren ännu inte åtgärdats. Erfarenheter från arbetet har sammanfattats i ett informationsblad till lokalföreningar och andra som vill medverka till att lagen om enkelt avhjälpta hinder får genomslag.

6 Tips till lokalföreningar! (februari 2009)

Bygg klokt menar att det är oerhört viktigt att nu på alla sätt stötta och uppmuntra den medvetenhet om enkelt avhjälpta hinder som äntligen börjar finnas. Alla initiativ som på något sätt kan indikera att åtgärdskravet inte gäller längre skulle vara förödande. Att år 2010 flytta kraven på enkelt avhjälpta hinder från lag till förordning skulle av de allra flesta aktörer upplevas som en bekräftelse på att ”nu är vi färdiga, nu är det inte viktigt längre”.

Bygg klokt vänder sig å det bestämdaste mot att flytta kravet på att enkelt åtgärdade hinder skall avhjälpas, till förordning.

Övriga synpunkter

Bygg klokt uppfattar förslaget till ny PBL som just en helt ny lagstiftning vilken vi har svårt att överblicka konsekvenserna av. Vi väljer trots detta att kommentera några av förändringarna. Detta är emellertid inte en heltäckande bedömning av hur de föreslagna förändringarna kommer att påverka tillgängligheten och användbarheten.

1 kap. 3§

Allmänna platser; det bör klargöras att det som är allmänt tillgängligt också skall vara tillgängligt för allmänheten.

Byggnadsvek definieras som byggnad eller annan anläggning. Även anläggning bör definieras.

1 kap. 2§

Det är en kommunal angelägenhet att bevaka att åtgärder sker i enlighet med planeringen. Detta kan tyckas självklart men är enligt Bygg klokts mening ett viktigt påpekande med tanke på den idag bristfälliga kommunala tillsynen.

5 kap. 8§ och 6 kap. 19§ m fl

Arbetet med att ta fram en detaljplan får förenklas om planen bl a saknar intresse för allmänheten och kommunen skall, i enlighet med gällande detaljplan ordna gator och allmänna platser som man är huvudman för. Små avvikelser från detaljplanen får göras. Dessa möjligheter finns i nuvarande lagstiftning också. Bygg klokt vill emellertid understryka vikten av att kommunen vid bedömningen av vad som är allmänt intresse och små avvikelser verkligen beaktar medborgarnas varierande förutsättningar och behov.

Liknande undantag och avstegsmöjligheter återfinns också på andra ställen i lagförslaget. Bygg klokt menar att då undantag och avsteg görs måste alltid effekterna för tillgängligheten och användbarheten bedömas.

8 kap. 1 och 5§§,

I den inledande bestämmelsen om krav på byggnadsverk m m igår krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Likaså flyttas de tekniska egenskapskraven till PBL. Bygg klokt har tidigare ställt sig positivt till dessa förändringar.

8 kap. 7§

I denna paragraf regleras att Tomten ska ordnas så att

…

5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda tomten, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen eller förhållandena i övrigt

Denna formulering är inte ny. Bygg klokt menar emellertid att det är verksamheten som avgör om det är befogat att ordna tomten så att den blir tillgänglig och användbar och att terrängförhållandena kan försvåra att ordna terrängen på sådant sätt. Detta måste beaktas redan i planarbetet.

8 kap.17§

Enligt denna paragraf anses en byggprodukt lämplig för sitt ändamål om den uppfyller de tekniska egenskapskraven förutom lämplighet för avsett ändamål, tillgänglighet och användbarhet och förutsättningar för en god hushållning med vatten och avlopp! Detta är de nationella krav som inte återfinns i det europeiska byggproduktdirektivet. Så är det idag också. Samlade i ett kapitel så som det är i förslaget, framgår det tydligt att byggprodukter som omöjliggör att byggnaden blir lämplig för avsett ändamål, bl a tillgänglig och användbar, är tillåtna att använda på den marknad som regleras av svensk plan- och bygglag! Bygg klokt menar att detta är oacceptabelt.

10 kap. 7§

Paragrafen reglerar omfattning av kontroll och vem som ska utföra den. Enligt 3. kan det vara någon som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om sådana åtgärder som kontrollen avser (sakkunnig) och som kan styrka sin sakkunnighet med ett certifikat… Bygg klokt noterar att rollen som ”fristående sakkunnig enligt PBL” inte finns kvar. Istället skall certifierade sakkunniga i vissa fall anlitas. Bygg klokt menar att effekterna av ett sådant förslag måste utredas noga med avseende på vem som kommer att kunna anlitas som sakkunnig och i vilken utsträckning handkapprörelsens gedigna erfarenheter inom tillgänglighet och användbarhet kommer att kunna tas tillvara i byggprocessen.

10 kap. 9§

I paragrafen anger i vilka fall kontrollansvarig inte krävs; bl a för små ändringar i en- och tvåbostadshus. Ändringar i bostäder gäller ofta hygienrum och andra delar av bostäderna som är väsentliga för tillgängligheten och användbarheten. Sådana ändringar görs oftast utan att man väljer tillgängliga och användbara lösningar. Bygg klokt ifrågasätter därför att ändringar i en- och tvåbostadshus undantas från kravet på kontrollansvarig.

13 kap.9§

Paragrafen behandlar rätten att överklaga. Bl a står det att den som beslutet angår (sakägare) … får överklaga. Det förefaller oklart vad som egentligen gäller. Bygg klokt har tidigare hävdat att den lokala handikapprörelsen måste ha möjlighet att delta i samråd och överklaga beslut i ärenden som gäller såväl planer och bygglov som enkelt avhjälpta hinder.

16 kap. 2§

I paragrafen anges bl a att kommunen med hjälp av detaljplan eller områdesbestämmelser kan reglera att bygglov inte skall krävas i vissa fall. Undantag från bygglovsplikten innebär att kommunen inte får den insyn och kontrollmöjlighet vad gäller tillgänglighet och användbarhet som 8 kap.1§ ger. Bygg klokt menar att möjligheten att medge undantag från bygglovsplikten inte får gälla byggnadsverk som på något sätt är berörda av kraven på tillgänglighet och användbarhet. Särskilt vänder vi oss mot möjligheten att undanta ändringsåtgärder eftersom man då både kan förstöra den tillgänglighet och användbarhet som redan finns och kan missa en möjlighet att göra byggnaden mera tillgänglig och användbar.

16 kap. 3 och 4§§

Paragraf 3 reglerar att regeringen får meddela föreskrifter om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. I paragraf 4 som avser tekniska egenskapskrav är det regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer som får skriva föreskrifter.

Det är svårt att skapa sig en bild av vem som föreslås få skriva föreskrifter för olika delar av den byggda miljön. Bygg klokt menar att föreskriftsarbetet måste vara samordnat så att föreskrifterna blir konsekventa och att alla byggnadsverk, även bostäder, arbetsplatser och t ex anläggningar omfattas.

Bygg klokt är positivt till att flytta kraven på tillgänglighet och användbarhet till plan- och bygglagen tillsammans med den utökade bygglovsprövningen vilken också förelås omfatta tillgänglighet och användbarhet.

Bygg klokt är starkt kritiskt till att inte den föreslagna nya lagen samordnats med diskrimineringslagstiftningen så att bristande tillgänglighet och användbarhet utgör diskriminering i enlighet med FN:s konvention om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning.

Bygg klokt avvisar förslaget att flytta kravet på enkelt avhjälpta hinder till förordning.

Bygg klokt menar i övrigt att effekterna av förslaget är omöjliga att överblicka då angränsande lagar, tillhörande förordningar och föreskrifter också måste förnyas.

Med vänlig hälsning

Bygg klokt

Karin Månsson

verksamhetsledare

Bygg klokt Box 49084 100 28 Stockholm www.byggklokt.se tfn 08-677 70 10